Om vi hoppar över allt det där positiva med att Frodo har lugnat ner sig, blivit trevligare och lydigare och allmänt mycket lättare att hantera - och fokuserar på det negativa:
Jag blir helt skogsgalen på att han ska fortsätta vara så förbannat skitjobbig när man möter hundar. LÄGG AV NU, jag har fått nog!!!
Jag känner mig totalt ensam. Hälften av alla hundägare har en tik - och de gör nog aldrig utfall, någonsin. Återstår den andra hälften av hundägarna och av dem har säkert 45% en plutthund som man kan slita tag i kopplet på och låtsas som att den är "tuff" och 45% har en lydig hund som går fot och inte ens vrider på huvudet när den möter muppar som Frodo.
Och sedan är det vi 10% av hanhundsägarna som desperat försöker få våra hundar att gå snyggt förbi en annan hund utan att skälla eller visa tänderna eller morra eller kasta sig raklång ut i kopplet. Vi som snabbt tar ett skutt in i någon annans trädgård eller ut i blåbärsriset för att de DUKTIGA hundägarna ska kunna passera med sina snälla hundar.
Jag som tyckte det gick så bra! Han kan gå snyggt i koppel och drar inte särskilt mycket alls. Han uppför sig trevligt på promenaderna och är lyhörd för den som håller i kopplet. Han sniffar förstås, men inte besatt. Han slickar sällan på kiss och blir inte rabiat när man säger åt honom.
Många gånger kan vi gå förbi en hund, om man bara håller ett bra tempo och kollar rakt fram och ser till att han inte kan smita framför knäna på en för att slänga sig över körbanan och gapa i ansiktet på den stackars mötande hunden. Många gånger nöjer han sig med att stelna till, lyfta huvudet, brösta upp sig och kröka svansen över ryggen. Han studerar varenda detalj hos den mötande men vi har kunnat passera (om än lite bryskt, man får gå som en pansarvagn).
Varför kan det inte vara så hela tiden? Och varför ÄR han på detta viset? (Och varför har Google 85.100 - åttiofemtusen etthundra! - träffar på ordet "hundmöte", med kurser och texter om hur man lär hundar att passera varann utan att vara just så här? Kan det möjligen tyda på att jag inte är ensam, trots allt?)
//Mona
Kommentera