Det har varit två rätt tuffa dagar, idag och igår. Ni som tycker att jag skriver FÖR positivt och att allt är så perfekt hos oss, ska veta att vi har haft massor av slit med en hund som biter och nafsar konstant, pinkar inne (och även bajsar när det inte passar lille herrn att vara ensam) samt får vanisnnesutbrott där han rusar omkring i soffan och skäller på alla som närmar sig.
Nu är han tillbaka efter uppfostringskuren hos Eva och har lagt av med bitandet helt samt det mesta av nafsandet. Men hjälp, vad mammig han är. Jag blir TOKIG!
Har läst om några andra F-valpar som klarar sig så utmärkt bra själva och som kan sitta kvar långt från sin ägare och som klarar valpkursen galant. Om ni vill veta, så finns det exemplar som INTE beter sig så perfekt. Min valp är så kär i mig så han ylar när jag går på toa, han öppnar ytterdörren när jag går till brevlådan utan honom, han skäller i en dryg timme i sträck (jodå, jag tog tid!) och LIDER SVÅRT när han inte får vara med mig.
Orkar inte gå in på detaljer, för nu måste jag hinna jobba lite, men bilderna talar väl för sig själva:
Den här bädden ligger vanligen i hans bur. Igår hade jag kundbesök som stannade i 2½ timme (!) och hade låst in honom - mätt och trött - i buren för att han skulle sova. Han gnällde och skällde och krafsade och betedde sig men jag tänkte att det finns INGET han kan göra. Så fel jag hade! Han slet den fina bädden i stycken... När jag släppte ut honom lade han sig på mina fötter (bokstavligt talat, fast jag STOD UPP) och somnade, säker på att jag inte skulle kunna gå någonstans utan att han märkte det.
Idag kom en annan kund på besök. Nu fick Frodo ligga inlåst i buren UTAN sin trasiga bädd (jag tänker försöka laga den och vill inte att han har sönder den ännu mer). Lite mer än en timme satt han där inne, och det var hans sovtid. För att få hunden att hålla tyst hade jag mutat honom med ett märgben, men han SKREK i en hel jävla timme... Jag pendlar mellan att vilja nacka honom och att tänka "han älskar mig ju bara!".
Ändå hade jag sett till att han hade fått en långpromenad strax innan, gett honom mat och vatten, kollat att han hade kissat och bajsat samt hade satt mig och läst en tidning mitt framför buren som Eva tipsade om för att Frodo skulle begripa att "nu vilar vi". Han gillar sin bur, så det går ingen nöd på honom. Problemet är att han vill att jag ska stanna kvar i rummet och det vill inte jag.
Så, om ni trodde det var perfekt hos familjen Ekelöf så kan jag härmed dementera det. (I övrigt hävdar jag fortfarande att han är den sötaste och smartaste valp jag träffat, så den mesta tiden är vi bara jätteglada över att ha honom.)
//Mona
Nu är han tillbaka efter uppfostringskuren hos Eva och har lagt av med bitandet helt samt det mesta av nafsandet. Men hjälp, vad mammig han är. Jag blir TOKIG!
Har läst om några andra F-valpar som klarar sig så utmärkt bra själva och som kan sitta kvar långt från sin ägare och som klarar valpkursen galant. Om ni vill veta, så finns det exemplar som INTE beter sig så perfekt. Min valp är så kär i mig så han ylar när jag går på toa, han öppnar ytterdörren när jag går till brevlådan utan honom, han skäller i en dryg timme i sträck (jodå, jag tog tid!) och LIDER SVÅRT när han inte får vara med mig.
Orkar inte gå in på detaljer, för nu måste jag hinna jobba lite, men bilderna talar väl för sig själva:
Den här bädden ligger vanligen i hans bur. Igår hade jag kundbesök som stannade i 2½ timme (!) och hade låst in honom - mätt och trött - i buren för att han skulle sova. Han gnällde och skällde och krafsade och betedde sig men jag tänkte att det finns INGET han kan göra. Så fel jag hade! Han slet den fina bädden i stycken... När jag släppte ut honom lade han sig på mina fötter (bokstavligt talat, fast jag STOD UPP) och somnade, säker på att jag inte skulle kunna gå någonstans utan att han märkte det.
Idag kom en annan kund på besök. Nu fick Frodo ligga inlåst i buren UTAN sin trasiga bädd (jag tänker försöka laga den och vill inte att han har sönder den ännu mer). Lite mer än en timme satt han där inne, och det var hans sovtid. För att få hunden att hålla tyst hade jag mutat honom med ett märgben, men han SKREK i en hel jävla timme... Jag pendlar mellan att vilja nacka honom och att tänka "han älskar mig ju bara!".
Ändå hade jag sett till att han hade fått en långpromenad strax innan, gett honom mat och vatten, kollat att han hade kissat och bajsat samt hade satt mig och läst en tidning mitt framför buren som Eva tipsade om för att Frodo skulle begripa att "nu vilar vi". Han gillar sin bur, så det går ingen nöd på honom. Problemet är att han vill att jag ska stanna kvar i rummet och det vill inte jag.
Så, om ni trodde det var perfekt hos familjen Ekelöf så kan jag härmed dementera det. (I övrigt hävdar jag fortfarande att han är den sötaste och smartaste valp jag träffat, så den mesta tiden är vi bara jätteglada över att ha honom.)
//Mona
4 kommentarer
Eva
30 Mar 2011 13:21
Köp en fäll och ha i buren, Axi slaktade 3 BIA bäddar för mig som ung...fällarna går inte sönder! Släng in honom i bilburen istället vid kundbesök, det kan funka bättre.
Ylar han efter dig vid TOA besök, VRÅLA till på honom och ge honom onda ögat! Det funkade här. Detta med dörröppnandet, gillra en fälla, gå ut och stå kvar utanför dörren när du hör att han börjar hoppa - öppna dörren och vråla på honom och fråga VAD FAAN GÖR DU???? och mjuttra rejält. Gå ut och stänmg dörren igen. UPPREPA tills han är lugn då går du in och säger inget, tittar inte ens på honom. Sedan efter en stund så kan han få en gotta eller en klapp. Det är så jag gör.
Mona
30 Mar 2011 13:47
Min mamma har köpt en fårskinnsfäll på IKEA och gett honom (det var Siri som gav Frodo som välkomstpresent...). Den har han fått ligga på idag inne i buren och den försöker han inte förstöra.
Att gå någonstans där han inte ser mig är hopplöst. Om jag går omkring hemma så följer han efter mig som en skugga. Om jag går utomhus så är han bredvid mig hela tiden. På valpkursen skulle vi öva att hundarna skulle komma till OSS istället för de andra valparna genom att vi ropade deras namn - det var en meningslös sysselsättning för Frodo som BARA tittar på mig istället för andra.
Jag har inte testat att gapa på honom när jag har försvunnit utom synhåll (duschat, gått på toa, stängt in mig för att ringa, gått ut en sväng etc). Ibland är ju resten av familjen hemma och tvingas se hur han står och gnyr vid ytterdörren för att jag har åkt ett ärende. Jag ska säga åt dem att inte låta honom hållas. Trodde han skulle växa ifrån det om han bara kände trygghet med att jag ALLTID kommer tillbaka.
Eva
30 Mar 2011 14:35
Gör det när du går ut genom ytterdörren. Figo vill gärna oxå hoppa på dörren och det har räckt att jag har slängt upp dörren RYTANDES en gång.
Försök att stäng dörren vid toa besök och skäll på honom när han börjar. Det tar TID men det blir bättre. Se till att de andra i familjen ger honom mat mm så de oxå blir viktiga men han har nog bestämt sig för vem som är viktigast för honom. Silo var likadan...han ylade efter mig liggandes vid ytterdörren när jag lämnade bort honom hos min syster/föräldrar. Det är bara att kämpa på han är ju bara bebis ännu och försök att lämna bort honom så ofta det går till andra folk. Mycket bra träning för valparna! De finner sig i det mesta:)
Hanna, Ilo&Eyka...
01 Apr 2011 12:02
Kompostgaller e ett tips oxå- dela av lite då å då under dagen så han kan se dig men inte va PÅ dig! Utöka varteftersom så han till slut inte kan se dig- men gå långsamt framåt. Jag hade i detta fall tränat in korta korta stunder i buren UTAN att stänga dörren- tränat när han inte eg behöver va i den, göra buren till ett trevligt ställe att va på- ett ställe han ska känna sig trygg på. Många säger Gå å lägg dig argt- jag säger oxå de orden men jag vill inte att mina hundar skamset ska lulla iväg utan har klickat in det så att det e ngt positivt. Vill inte att de orden ska va "skällsord" likaså tänker ja me buren- att man gör det trevligt ist för som ett "straff" om han e jobbig tex. Jag tolkar hans beteende- av det du skriver- dels som testing men kanske även som otrygghet att va i buren iom att han kastar sig på dina fötter sen å somnar!
Lite tips hur ja tänker å gjort med bla. burvänjning med Eyka. Hon skråla för full hals i början i buren ja hade till'na i bilen. Kände att ja ville att hon skulle tycka det va trevligt- fick henen till att gladeligen hoppa in i å va i buren utan problem/krångel! //mvh Hanna...
Kommentera