Jaha, så blev det nyårsafton med världens mest skottfasta beauceron och därefter trettondagsfirande med släkten - och sedan började vardagen igen. Vi har haft väldigt kallt och snöigt. Det finns just inte mycket att berätta.
 
 
Frodo på nyårsafton, totalt avslappnad medan fyrverkerierna smällde. Han ville gå ut 00:10 när det var som allra värst och springa runt i trädgården eftersom jag och Adam var ute och beundrade raketerna. Fullständigt orädd! Jag lovar, han lyfter inte ens på öronen när det pangar. Ibland var det rena tryckvågorna av explosioner i grannträdgårdarna och krutröken låg som en grå dimstråk över hustaken. Enda gången han såg orolig ut var när han själv fick stå i tamburen och titta ut på oss som var utomhus, men så fort han är med oss så är det tydligen helt okej att det pangar precis överallt.
 
 
Frodo sover på en kudde som Kevin i Adams klass har sytt (när Frodo var valp). Han flyttar själv kudden med tänderna för att få den att ligga perfekt.
 
 
Arton minusgrader men grannens istapp droppade i alla fall, eftersom solen stekte så hårt någon timme mitt på dagen.
 
 
 
På trettondagen hade vi släktlunch hos mina föräldrar och då var det -14 grader ute och vackert väder. Egentligen får man inte ha hund i bilen när det är kallare än -5 men jag hade lagt in: ett supertjockt sittunderlag, en tjock fårskinnsfäll ovanpå det och överst Jannes vinterparkas som är jättevarm. Då skulle inte hunden kunna bli kall underifrån. Sedan fick han ha sitt hundtäcke på sig. 
 
 
 
Frodo i sitt hemmasydda värmetäcke. Han verkade inte bry sig ett dyft om att det var kallt ute. 
 
 
Adam och Linus tittar på när kusinerna bygger med kaplastavar. Frodo var med oss inne i huset efter lunchen. Han och Siri blev så glada att få träffas! Men sedan låg han mest och glodde på småpojkarna och deras leksaker medan Siri satt i mammas knä.
 
 
"Pojkarna säger att jag inte får kliva på deras höga klossbyggen och att jag inte får vifta med svansen så att allt rasar. Suck." 
 
 
 
Det blev så kallt så jag fick rota fram min gamla lottapäls från Försvaret. Den är underbart varm även när det är -20 grader. Den vintern då Linus var bebis (3 månader gammal) så var det ännu kallare än så och då bäddade vi i barnvagnen (de var mycket större på 90-talet än dagens moderna pyttevagnar!) med lottapälsen som vi tryckte ner lilla bebisen i så man knappt såg skymten av honom.
 
 
Inne i skafferiet var det +4 grader, som i ett vanligt kylskåp. Brrr.
 
 
Nu är det tråkig vardag igen. Adam har börjat skolan, Linus har börjat jobba, Joel pluggar till tentor. Janne har skadat knäet när han åkte skridskor och spelade hockey med grabbarna och själv har jag så ont i axlarna så jag funderar allvarligt på att amputera armarna. Frodo har det inte särskilt kul.
 
 
Vi börjar få ordning på vår övervåning med en mysig läshörna för oss vuxna. Det vill säga, Janne har nog inte suttit där en enda gång men jag och Joel tycker det är jättehärligt att ha fått det så ombonat. Det har varit kalt och kallt så länge nu - men äntligen börjar det se möblerat och mysigt ut.
 
//Mona