Revansch! Imorse gick jag och Frodo upp tidigt (det var ju sommartid och vi tvingades upp en timme tidigare än vanligt...) och åkte "hem" till Runby där vi skulle söka idag. Det var bara tre andra hundar - alla andra var på påskledighet.
Frodo fick gå först av alla, eftersom en av de tre tikarna löpte. Jag ville verkligen inte att han skulle få ytterligare en sökdag förstörd av en löptik.
Målet idag var att han överhuvudtaget skulle SÖKA, inte fjanta sig som sist. Jag gjorde upp med de andra att han skulle slängas in i bilen direkt om han misskötte sig och att de inte fick ge honom köttbullar bara för att vara hyggliga. Sköter man sig inte när man är ute och jobbar så får man definitivt inga godsaker, tycker jag. En av de andra tjejerna tyckte det var taskigt, men de två hovawart-ägarna tyckte jag gjorde helt rätt.
Mål nr 2 idag var att han skulle klara sex skick (eller slag. Varför säger en del SKICK och en del SLAG? Jag vet inte vad jag ska använda för ord. Man vill ju inte låta som en komplett amatör.) Ja, han skulle i alla fall springa ut sex gånger försöker jag säga. Det är inte alltid han orkar det, för hans figgar sitter ofta rätt långt ut i terrängen.
Och vilken revansch vi fick på förra gången! Jisses vad duktig han är när han vill! Han klarade sex slag (skick) och hade nog fixat ett sjunde. Han sprang djupt in i skogen och hittade väl dolda figuranter som satt under granar och bakom stenblock. Han fick visserligen en sån där ljudpåkallning varje gång; figuranterna klappar en dubbelklapp i händerna, men de satt så långt bort och så gömda så man kan inte påstå att han fick särskilt lätta sökuppgifter idag.

Jag är skitful, jag vet, men det är kul att ha ett foto på mig och Frodo i sökskogen.
Foto: Nina Carlborg, http://carlborg.blogspot.se

Det här är Ninas vackra hovawart Dimma, som är jätteduktig på att söka. Dimmas morbror Boss var också med idag - men bara i bilen - och han var större än Frodo! Jag tycker att hovawarterna är jättefina. Dessutom är det roligt att de är så där supertaggade som beauceronerna, gillar att kampa med repstumpar och skuttar för att få godis. Då framstår inte Frodo som komplett missanpassad...
Foto: Nina Carlborg, http://carlborg.blogspot.se
Han rusar fram till figuranterna och är väldigt angelägen om att få köttbullar men äter fint ur händerna på dem. Den nya tjejen som har en liten hovawart-valp hade inte träffat honom förut och hon sa efteråt "Gud vilken trevlig bekantskap din hund var! Vilken jättesnäll kille du har!". Hon kunde nästan inte sluta klappa honom på den där sladdriga mjuka pälsen som hänger under halsen och på bringan på honom. Jag suger förstås i mig alla såna komplimanger som en svamp.
Frodo har inte börjat springa med rulle till mig, utan jag går in i skogen och hämtar honom (och kopplar upp honom) tills vi kommit tillbaka på stigen där någon av de andra pekar i riktningen han ska skickas nästa gång. Tyvärr är han ju groteskt "på" och sliter något förtvivlat i kopplet. Det går inte att lugna ner honom.
Jag är i alla fall jättenöjd med hans insats.
Han skällde i bilburen idag trots att jag lade ett lakan över buren, gav honom vatten och mat, öppnade fönstret ordentligt. Han vill nog arbeta mera! Jag HATAR det där skällandet, men nu får vi ta en sak i taget. Jag kan inte uppfostra honom hela dagarna, 24 timmar om dygnet. Det känns som att jag gör det redan och jag pallar faktiskt inte EN grej till som han måste lära sig av med.
//Mona