Dea, Frodo och jag bad Ylva följa med till Sättra, så att jag skulle slippa hålla koll på de lösspringande hundarna alldeles själv. Kul med sällskap dessutom. Mötte dock inga människor så jag HADE kunnat klara mig själv. Solen sken men det var rejält kallt ute.
Plogat på Mälaren.
Vilken fantastisk vinterdag!
Det har varit mycket lek och bus ute i trädgården nu då Dea har bott hos oss i 8½ dagar.
Lilla fröken samlar på alla Frodos leksaker och låter honom inte få tillbaka dem.
Frodo ligger på marken och gnager på en pinne. Själv skulle jag ju inte ens fantisera om att lägga mig utomhus i 17 minusgrader utan rejäla liggunderlag.
Varsågod, du FÅR kissa på grannens komposter. Hon har ju trots allt placerat sju (7) komposter med ruttnande, surt stinkande och jästa äpplen på vår tomtgräns.
Grannens ogräs är riktigt vackert med rimfrost!
De söta små liven! De är ju så rara...
Dea - med målade tånaglar - gnager sönder barnens fotboll.
Dea ligger gärna på rygg. Kolla de invikta framtassarna!
Exemplariskt lugn och foglig Dea som satt fastspänd i baksätet när vi åkte någonstans. Frodo satt i sin bilbur.
Frodo och Dea springer ikapp bland järnåldersgravarna. Vi hade åter igen frågat Ylva om hon kunde följa med oss på promenad.
För en gångs skull var det inte bara JAG som hade med mig kamera. Trodde dock inte att Ylva ville förekomma på bild i min blogg så jag tog ett diskret foto då hon själv fotograferade.
Ännu en fantastisk, kall, solig vinterdag.
Frodo högst uppe på fornborgen med utsikt över den frusna Mälaren, där vikingahövdingen på Runsaborg kontrollerade sjöfarten.
Hundarna lekte och busade vid utgrävningarna.
Tittut! De lekte faktiskt någon slags kurragömma - jo, det är helt sant.
Stenarna vid fornborgen var täckta av märkliga iskristaller som fiskfjäll.
Rimfrost i träden, djup snö på marken och blekt solsken. Man skulle kunna tro att fotot är taget med svart-vit film.
Och här är några av bilderna som Ylva tog och som visar mig och hundarna:
Foton: Ylva Tryselius
//Mona
