Frodo, framför allt

Vi har haft fyra hundar här sedan Frodo dog. Den första var Siri, hon kom dagen efter för mamma och pappa ville lämna en blombukett till oss. Siri störtade in och hälsade på oss alla och sedan tog hon ett varv genom hela bottenvåningen och kom tillbaka. Så var det inget mer med det! Däremot tror hon nog att Frodo är inlåst i bilen, för den har hon spanat på när hon varit här. Hon vet ju att han ofta får sitta i bilen när vi är hos mina föräldrar och att han alltid skuttar ut och överfaller henne med slaskiga pussar över hela huvudet.

 

Jag tror Siri är nöjd med att träffa oss människor, men hon är den allra första hund Frodo umgicks med efter att han lämnat Hjortkvarn och hon har sett honom växa upp. De lekte i stort sett aldrig, men de höll sig jämt i närheten av varann och spanade på vad den andre gjorde. Framför allt visade de enorm respekt för varann och var alltid sams. Inte en enda gång under drygt fem år har de ens gruffat med varann.

 

Min yngsta brorson sa, när han fick höra att Frodo hade dött: "Men åååå! Vad ledsen Siri kommer att bli, det är ju hennes bästa kompis!" Det tyckte jag var väldigt sött sagt och mycket empatiskt. Nu är det väl i och för sig inte sant, men det spelar mindre roll. Siri har andra vänner som är mer i hennes storlek och jag tror inte hon deppar ihop för att inte Frodo finns - men visst letar hon efter honom.

 

Det var fascinerande att se dem tillsammans. Hanhund på 38 kg och tik som väger trettio kilo mindre - men eftersom Siri var äldst så var hon den som tog hand om Frodo, inte tvärtom. När Dea några gånger skällde på Frodo eller knuffade honom på beauceronvis, var Siri genast där och skällde på Dea och ställde sig mellan de två giganterna. Att hon vågade! Men knasiga Frodo tog betäckning bakom henne och Dea lommade iväg...