Frodo, framför allt

Den tredje hunden som hälsade på hos oss efter Frodos död var Dea. Andreas frågade direkt när vi kom hem från sjukhuset om vi ville låna henne, men just då orkade ingen av oss.

 

Fördelen med Dea är att hon är så olik Frodo på i stort sett ALLT, så hon går inte omkring i huset som en levande kopia av honom. Hon ser inte ens likadan ut, hon är duktig på helt andra saker, hon beter sig annorlunda. Och hon fanns faktiskt här innan han ens var född!

 

 

När Dea kom hit gick hon in i huset och gjorde ungefär som Siri - hon tog ett varv runt och sedan var det bra med det. Hon bodde här en vecka och vi såg inte en enda gång att hon letade efter honom eller verkade brydd över att han inte fanns här.

 

Det enda riktigt påtagliga är hundburen i mitt arbetsrum. Hon älskar den! Och Frodo älskar den! Och Jessie älskar den! Det brukar vara tävling om vem som ska hinna först in i buren när vi har varit ute - och ofta var det Dea som vann över Frodo. Hon gillar till och med att sova i den på nätterna, trots att vi människor sover på övervåningen.

 

 

Men inte den här senaste veckan: då gick hon in i buren, nosade en lång stund, backade ut ur den och har sedan inte legat där en enda gång.

 

Jag vet inte vad hundarna vet, men jag fixar inte att se det. Förut ville ALLA ligga i den där mysiga buren med madrasser och kuddar - nu vill ingen vara där. Fanny och Jessie har också backat därifrån.

 

I helgen tog jag madrassen och åkte till sopstationen och slängde den. Kuddarna och den tjocka filten har jag kört i maskin. Uppenbarligen var det något som inte luktade som det skulle för en hundnos. Jag står inte ut med det. Nu är allt rent och luktar inte av Frodo eller sjukdom eller vad det kan ha varit. Jag har stängt burdörren men låter den stå kvar i mitt rum, utifall att...

 

Dea är lite av en inventarie i huset, om man nu får säga så om ett djur. Hon tar ingen plats alls, är tyst och lugn och sköter sig själv. Oftast hittar man henne slumrandes någonstans, hon gör inget större väsen av sig. Det KAN ju vara så att hon tycker att det är så tråkigt hemma hos oss, så det är bäst att bara sova sig igenom eländet och vänta på att husse äntligen hämtar hem en, men jag tror att hon snarare tycker det är rätt skönt att slappa. Utomhus är det ju full fart på henne, men inne är hon slöare nu än vad hon var för några år sedan.

 

Kanske tycker hon att det är jätteskönt att Frodo inte är där, kanske tycker hon att det är tråkigt. Vi lär aldrig få veta. Att hon låg och latade sig så fort vi var inne, kan ju vara för att det inte fanns en annan hund att dra igång och börja busa med. Eller så tyckte hon det var skönt att ta det lugnt, helt enkelt.

 

 

Dea och Frodo stod verkligen nära varann. Vi har henne att tacka för mycket. Hon har varit en extramamma åt honom och alltid funnits där under hans uppväxt. Hon har tillrättavisat och uppfostrat på ett schysst sätt. Hon har också lekt och busat mycket med honom, även om det inte var lika mycket på sista tiden. Däremot har de inte varit "gulliga" med varann, sådär som Frodo varit med Jessie. De har aldrig velat ligga nära varann. Frodo hade stor respekt för henne.

 

När Dea var här i januari i lite mer än tre veckor hände flera underliga saker, som vi noterade redan då (inte i retrospektiv när vi visste hur detta skulle sluta).

 

Det ena var att när Frodo låg på vardagsrumspallen så lade sig Dea precis intill honom i soffan, så de nästan nuddade varann.

 

Det andra var att de flera kvällar knölade ner sig i hundbädden vid min säng tillsammans, det har aldrig någonsin hänt förut. Vi har bilder på det i Jannes mobil, för vi tyckte det var så anmärkningsvärt.

 

Det tredje var att när Frodo låg på köksgolvet och vilade så cirklade Dea runt kring honom och nosade igenom hela honom. Jag minns att vi tyckte det var gulligt att hon sniffade så där på honom. Sedan lade hon sig nära honom med framtassarna utsträckta framför sig och i riktning mot hans huvud, om ni förstår hur jag menar. Som om hon skyddade honom - eller åtminstone hans huvud! - medan han sov. Både jag och Janne tyckte det var gulligt. Det är klart att jag undrar nu i efterhand om Dea kände att han luktade sjukt och att hon vaktade honom av den anledningen.