Igår var vi ute och söktränade, jag och Frodo, trots att jag är pollenallergisk och har ont i kroppen. Det sköna med sökgänget är att man FÅR säga att man vill ta det lugnt eller att man inte orkar gå i berg eller vad det kan vara. De andra fattar. En del av hundarna har ju krämpor också, så man kanske måste anpassa sig till dem.
Frodo var tredje hund ut och han var väldigt taggad (som vanligt!). Han ställde snyggt upp sig utan att jag ens behövde peta på honom, stirrade koncentrerat ut i skogen och vädrade med nosen. Härligt att se hur otroligt fokuserad han kan vara! När jag böjde mig lite och väste "SÖK!" så dånade han iväg så mossan skvätte bakom honom.
Hon som var "stigen" sa: "Men skulle han inte ha rullen?" och då såg jag att jag glömt hans norska halsband på marken. Jag hade inte satt på det! Han hade sitt fina tjänstetecken men jag glömde helt bort sökrullen.
Den här.
Vad gör man?! Hoppas på det bästa och chansar på att hunden löser det på sitt eget sätt.
Frodo kom dundrande tillbaka och jag sa "Visa!" och följde efter honom till figgen. Det var Leias matte Eva som låg gömd längst ut i sökområdet, under ett kamounät under en gran. Hon berättade att Frodo hade jobbat jättefint, sprungit rakt mot henne efter att ha stannat till och vädrat och...
...böjt sig ner och frenetiskt försökt fånga sökrullen (som han inte hade!) på bröstkorgen. Hon sa att han hade nickat med huvudet gång på gång och liksom grävt mot sin bröstkorg. (Fy sjutton vad dåligt samvete jag får när jag hör sånt!)
Till slut hade han insett att det inte funkade och då hade han gått fram till figgen Eva och krafsat på henne med sin ena framtass, som om han ville få henne att resa sig eller följa med eller åtminstone agera på något vis. Hon tyckte han var supersöt! Jag skämdes. Tur nog är min hund en sån som bara ruskar av sig och verkar tycka att han är omåttligt duktig nästan vad som än händer, så han stack tillbaka till mig och fick ju sitt påvis med godis efter det. Och halsbandet runt halsen, förstås!
Resterande sju skick märktes det inget alls på honom att starten hade blivit så dum. En del hundar kommer av sig när saker inte är som de brukar vara, men Frodo bryr sig inte ett skvatt.
Jag är jätteglad att han orkade åtta vändor ut i skogen med tanke på hur slö och utmattad han har varit. Han har också sprungit i skogen med Janne, Joel, Linus och Jessie flera gånger - och de håller ett högt tempo - så nu verkar han äntligen må bra igen.
//Mona
1 kommentarer
Eva
29 Jun 2015 20:41
Duktiga Frodo!!
Kommentera