Vår midsommar var tämligen okonventionell: vi firade hemma hos min bror med att spela Nintendo Playstation tillsammans med mina små brorsbarn (som naturligtvis vann över faster Mona). Det var hursomhelst regnigt och grått här så jag hade ingen större lust att dansa kring någon midsommarstång. Vi till och med tände en brasa i kaminen!
 
På kvällen gick de stora killarna ut, men på högst städade tillställningar så man slapp ligga vaken och oroa sig. Klockan tre på morgonen åkte jag och hämtade hem dem (och en kompis som jag körde hem till Väsby) och då var det redan - eller fortfarande - ljust ute.
 
Frodo hade inget större förbarmande med att jag sovit så lite den natten, utan skuttade glatt upp på midsommardagens morgon och föreslog att vi skulle gå ut. Han blir alltid lite piggare och gladare när det är gråmulet och duggregnar ute...
 
Så vi åkte hem till mina föräldrar, jag och Frodo, och där fick han springa av sig medan jag tog en del kort:
 
 
Allén med äppelträd.
 
 
Mumsar gräs.
 
 
Frodo sprang och sprang, till min stora glädje. Det är skönt att se att han är sitt gamla vanliga jag igen.
 
 
Bada hade han inte lust med, men han gick i upp till magen och drack vatten.
 
 
Ute i vattnet låg en svan och guppade, helt orädd för mig och hunden.
 
 
Någon sorts iris nere vid strandkanten. De heter väl waterlily på engelska och det tycker jag är mer passande.
 
 
Vattnet skulle provsmakas från flera ställen.
 
 
Man måste också passa på att pinka på strategiska ställen. Siri har ibland killkompisar här i form av golden retrievern Sam - och några andra - och då ska det minsann lukta Frodo-kiss så de darrar av skräck.
 
 
 
 
 
 
 
Jag frågade Frodo om han kunde tänka sig att vara med på en midsommarbild, men det ville han inte. 
 
//Mona
 

Kommentera

Publiceras ej