
Jag försöker visa upp Frodo. Ingen av oss är särskilt van vid utställningar. Foto: Mattias Croon.
Det finns inte så många beauceroner i Sverige, drygt 300 st, och till dem finns bara två exteriörbeskrivare: Jan och Anna-Kari som båda två har varit ordförande för Svenska Beuceronklubben - vilket inte har ett dugg med saken att göra.
Det är på tiden att det utbildas fler som kan göra exteriörbeskrivningar av våra hundar. Nu har Anna-Parisa, som är ägare till Silogårdens Iakka och dessutom själv föder upp bostonterrier, under utbildning. Jättebra! Hon har gjort flera tentor och gått en lång och krävande utbildning. Idag skulle slutproven vara!

Andreas med Dea och Anna.
SBK begärde att de aspiranter som går på kursen skulle få ett antal hundar av "sin" ras till slutprovet. Idag skulle Anna bedöma beauceroner. Flera andra skulle samtidigt bedöma boxer, briard och schäfer. Man skulle bedöma tre hundar vardera.
Beauceronklubben frågade alla medlemmar vilka tre som kunde tänka sig att åka dit. Bitte anmälde Fanny och sedan var det en drös småhundar från I- och J-kullarna som anmälde sig men de är fortfarande för unga. Håkan sa att han kunde komma med Märta, men Andreas tog med sig Dea istället. De behövde dock en hanhund också. Jag försökte hålla tyst så länge jag kunde och hoppades att alla skulle glömma bort att jag har Frodo. Det kryllar inte direkt av beauceronhanar i rätt ålder som bor - så kallat - "nära" Södertälje.
Tyvärr blev jag utsatt för utpressningsförsök och kapitulerade. Frodo anmäldes som utställningsexemplar. Allt var väldigt hemligt. Anna fick inte veta vilka hundar som skulle delta. Hon skulle inte kunna förbereda sig ett dugg. Det är ju lite lustigt att det var tre andra Silogården-hundar som ställde upp.
Jag muttrade högt och sa till Håkan att då ville jag veta vilka tider det handlade om. "Antingen förmiddag eller eftermiddag" svarade han. "Och ni får lunch och fika!". Jag är inte ett dugg intresserad av lunch och fika. "Kan jag få ett tillgodokvitto på fyra förlorade lördagstimmar?" frågade jag.

Ett stycke busig briard.

En söt boxertik med läskigt stora spenar...


Massor av schäfrar.
Sedan kom ett mejl från SBK att vi skulle infinna oss på Södertälje brukshundklubb klockan nio på lördagsmorgonen. Jag blev förbannad och Bitte blev ännu mer förbannad. Hon skrev till kansliet och bad dem specificera vilken tid våra hundar skulle visas. Det fick till följd att de svarade "Ni kan komma klockan tio istället". Tack! Men dagen därpå ändrade de sig igen: "Det räcker med att ni kommer klockan elva." (Att de sedan inte kom igång förrän närmare ett på eftermiddagen är en annan sak...)
Janne och jag kom dit på tok för tidigt, för vi trodde att det skulle vara mer trafik. Vi var (tyvärr) där redan vid tiosnåret. Då hade Håkan redan stått och väntat med Märta ett tag, för SBK hade glömt att säga till honom att de senarelagt allt. Hyggligt!


Jag tog några bilder av Håkan och Märta, att använda i Dubbelsporren. De blev inte så bra för Märta vägrade sitta tillräckligt nära Håkan och jag fick inte till något bra samarbete med eller mellan dem.
Vi rastade Frodo, pratade med de andra beauceronägarna, fikade lite i klubbstugan och till slut åt vi lunch. Håkan hade beställt vegetariskt till mig i god tid, men det hade SBK:s kansli sjabblat bort så det fanns bara köttgryta. De snälla mattanterna fixade fram lite vegomat ur frysen. Schysst av dem, men dåligt av SBK att inte vidarebefordra informationen.
Efter lunchen vad det dags för det riktiga provet. Kiki och Mattias kom dit med Izidor, och Mattias fick överta min kamera en stor del av tiden. Tack för hjälpen, Mattias! Jag led verkligen med dig som hade så tunna kläder i det vidrigt råkalla vädret.

Mattias, Kiki, Janne och Frodo.
Anna skulle göra exteriörbeskrivning av Dea, Fanny och Frodo men alltså inte veta att det var dem hon kollade på. Innan henne skulle hennes lärare göra samma sak. Läraren hette Bosse och han var så hemsk så... Ja, jag tänker inte låta det passera obemärkt, kan jag säga. Det här ska SBK få veta.
Det är ju en exteriörbeskrivning och Frodo är - enligt rasstandarden - en hund som uppfyller alla kraven på en beauceron. Han borde bli godkänd helt klockrent. Men det blev han inte. Han fick godkänt med reservation. "Jag godkänner hunden, men du ska veta att det är med tvekan", sa Bosse till mig efteråt. "Han är inte hanterbar, er hund. Han är rädd av sig och det är den värsta sortens hund. Jag hade föredragit att han hade bröstat upp sig och sagt "Jag gillar inte dig!" på hundspråk - men det gjorde han inte, utan han backade in bakom dig och tog skydd och såg rädd ut. Sånt gillar jag inte."
Varför han sa så har ju sin förklaring.
Först skulle jag och Frodo stå still och Bosse kollade på hunden ur tusen olika vinklar, lyfte upp hans huvud, gick runt honom, fick honom att stå och sitta, klämde på honom och granskade alla detaljer.
Sedan skulle han kolla tänderna. Frodo är tålmodig och tjafsar sällan, men det här... Andreas hade rusat förbi mig och viskat i mitt öra: "Domaren gräver djupt i munnen, så du vet". Tack för varningen! Du hade ju helt rätt, Andreas. Det här var inte kul, tyckte Frodo. Bosse kollade Frodos tänder och kollade och kollade och kollade. Till slut bände han upp munnen på hunden och kollade inuti munnen med hela sin stora hand. Det måste varit som att få en knytnäve nerkörd i halsen. Frodo sa inget, men när domaren försökte göra det igen så hördes en liten morrning.

Domaren hade en taktik som gick ut på att man tar tag i halsbandet och drar det upp mot öronen på hunden och håller fast. Jätteobehagligt! Foto: Mattias Croon.

Stackars Frodo. Jag stod bredvid och sa "duktig kille, bra jobbat" för han satt fint kvar men gillade inte alls behandlingen. Foto: Mattias Croon.

Efter att hunden hade morrat lite, avbröt Bosse granskningen. Det var ju bra, tycker jag. Han bad också att få några godisar att ge Frodo. Foto: Mattias Croon.
Sedan pillade han ännu lite mer - suck, inte riktigt Frodos grej att bli pillad på. Jag sa att han är kastrerad, men ändå frågade domaren vad som hänt med hundens testiklar och kommenterade att "Man ju kunde ta sig en funderare på varför vi kastrerat hunden" och fick det att låta som att Frodo annars vore helt ohanterlig. Jag sa att jag hade med mig ett intyg på kastrationen och tanden. "Vilken tand?" undrade han då. "Den som vi dragit ut" svarade jag. Det måste han väl ha sett om han glor ner i munnen på hunden så där?! Nej, det hade han missat. Jag fick själv peka ut vilken framtand som Frodo saknar.
Nu så skulle vi visa hunden i rörelse. Jag skulle springa runt i en cirkel men det var tydligen dåligt, för hunden gick passgång.


Fick springa två varv extra.

Vi skulle också gå i rask takt fram och tillbaka. Frodo skötte sig bra! Foto: Mattias Croon.

Söta Dea! Hon fick tokfnatt när hon såg så många människor som hon gillar (och som gillar henne). Foto: Mattias Croon.

Dea gör cirkuskonster. Foto: Mattias Croon.

Tror Frodo tycker att han är värd en godis här. Foto: Mattias Croon.

Märta, Håkans gamla beauceron från Kennel Roseole. Hon var pigg och glad efter alla sina operationer och utmanade några biffiga schäfrar (för att uttrycka det diplomatiskt) som kom lite för nära.

Janne och Frodo i en paus.






Anna-Parisa bedömer Fanny. Jag kommer inte ihåg vem av oss som tog bilderna, men tror att det var Mattias.

Janne, Kiki, jag och Frodo. Foto: Mattias Croon.

Anna antecknar om Fanny (Jari och Bitte hjälptes åt att ställa i ordning hunden). I bakgrunden blir Dea granskad av domaren Bosse.

Fanny får stå ut med att bli pillad på dubbelsporrarna. Inga problem när Anna lyfter och fixar med henne.
Här kommer en serie bilder som jag egentligen inte har lust att lägga ut, men nu har jag lovat Bitte det. Vid en första anblick KAN det se ut som att Fanny får tänderna inspekterade och att Jari bänder upp hennes mun. Men det var inte vad som hände, enligt min åsikt. Fanny skulle få tänderna inspekterade, domaren tog tag i halsbandet och drog upp det så där otrevligt samtidigt som han bände upp munnen på henne - lika hemskt som på Frodo - och när Fanny backade i panik så höll Jari fast henne för att domaren skulle få se. Det här var inte en kul syn. Jag säger inte att det JAG såg var vad som hände, men för mig såg det ut så. Det är verkligen inte kul att se en så tuff tjej som Fanny backa bakåt för att få komma undan.




Usch, säger jag bara. Hon ville verkligen inte vara med här.

Sedan fick hon skäll av domaren för att hon skällde så mycket. Och skäll för att hon drog så mycket i kopplet. Och kritik för att hon nästan är fyra år gammal och ändå inte kan uppföra sig, inte kan "stå still på fyra ben" och diverse annat. Jag gick därifrån. Det var inte roligt att höra, vi är ju där för att vara hyggliga mot Anna och få henne att klara examinationen - inte för att ta skit från en domare.


Jari, som kan tyckas vara en kroniskt snäll person, såg sammanbiten ut - för att inte säga förbannad.

Fanny är rätt usel, faktiskt. Svårhanterlig och SÅ gammal, då blir det till att jobba hårt för att få någon pli på den hunden.
När Frodo hade fått springa, gå, bedömts utvändigt och invändigt så var det dags att mäta honom.
Frodo blev jätterädd. Ställde sig bakom benen på mig, ville inte vara med. Domaren mätte honom till 65 cm och jag sa att det är fel. Vår veterinär och vår kennelmatte har båda två uppmätt honom till 67 eller 67,5 cm. "Då kan jag säga att de ljuger eller inte kan sin sak, för några halva centimetrar kan man inte mäta!" sa Bosse. Han sa att min hund var helt ohanterlig och att han skulle skriva ett streck i protokollet på hundens mått. Ideligen närmade han sig med sin mätsticka. Frodo hoppade upp på en bänk. Han gick under ett matbord. Han stod bakom mig. Till slut backade han allt han kunde och morrade lite.

Jari och Fanny.

Fanny drar så mycket och är så totalt ouppfostrad och svårhanterlig så... ja, så egentligen borde man kanske inte ens få HA en sån hund?! Anna verkar dock inte tycka att det är särskilt problematiskt.

Här är det Dea som blir beskriven av Anna.
När så tuffa och tåliga hundar som Fanny och Frodo reagerar med att vilja fly - då är man banne mig inte en bra hunddomare! När en så vansinnigt snäll hund som Dea vrider bort huvudet och bara vill försvinna därifrån - då har man verkligen misslyckats kapitalt.
Bosse lutade sig fram mot mig (han var väldigt närgången överhuvudtaget) och fräste i ansiktet på mig: "Jag håller på med det här jämt. Till skillnad från dig så gör jag det här nästan varje dag" när jag sa att Frodo faktiskt brukar vara lugn, tålig och acceptera nästan vad som helst. Ähum. Jag har faktiskt min hund varenda dag.
Det märkliga är ju att det var en helt annan sak att ställa ut Frodo inför Anna-Parisa. Hon pillade inte så mycket på honom och när hon gjorde det så pratade hon lugnt till honom under tiden. Hon tittade i hans mun utan att han sa ett pip. Hon tog väldigt mjukt i honom. Trots att han varit livrädd för domaren, så fick Anna minsann kolla i munnen på honom en kort stund senare. Hon lät hon springa, stå och gå precis som den andra domaren men kom inte med en enda elak eller negativ kommentar om vare sig mig eller hunden. Och på slutet sa hon att Bosse hade sagt åt henne att hon inte kunde mäta Frodo, för han var helt omöjlig. Hon frågade mig om hon fick prova i alla fall, om hon var varlig.
Frodo ställde sig lite tätt intill mig och ville först inte vara med på mätningen, men insåg sedan att det var skillnad. Han fick godis av mig och ingen drog honom i halsbandet. Han slickade Anna så mycket i ansiktet så hon kom av sig med mätningen!
Till slut tittade hon upp och sa att han är 67 cm hög. Precis vad vi redan visste. Tyvärr var det inte så poppis hos domarna att HON hade klarat att mäta det på första försöket (och blivit pussad i ansiktet) när inte den rutinerade domaren hade det.
Nu var vi klara. Djupfrysta men färdiga. Jag frågade arrangören vem jag skulle betala mina 150:- till, och fick då till svar att hon inte vetat att vi skulle ha en officiell exteriörbeskrivning (de flesta andra gjorde en inofficiell, bara för aspiranternas skull). Men jag hade ju för tusan ANMÄLT det till samma tant flera dagar i förväg! Ojdå, det hade hon glömt att berätta för domaren. Nehejdå, då kunde inte Frodo bli godkänd för han hade ju inga yttre mått nedtecknade (Annas räknades inte).
Bara att släpa ut hunden en gång till. Frodo hade garanterat skrikit och sparkat om han varit en människounge! Janne fick följa med mig och försöka peppa, ge godis, prata lugnande, så att vi var två om eländet. Till slut lyckades domaren mäta längden (70 cm), bröstkorgen (31 cm) och mankhöjden (67 cm) men han var sur över Frodos motsträvighet.
Vi var klara! Tjoho. Men det var inte en rolig dag och jag skulle inte göra om det. Tack och lov slipper jag det! Skönt att andra ägare får sina hundar beskrivna av Anna i fortsättningen, för det här var ingen höjdare.


Tack, Mattias, för de fina fotona av mig och Frodo!
//Mona
6 kommentarer
Bitte
22 Nov 2014 20:46
Ja, vad ska man säga? Vilken upplevelse... Blir beklämd när jag ser bilderna på Fannys tandundersökning. Jari försökte försiktigt och mjukt säga "bra" till Fanny så hon skulle hålla sig lugn - då fick han genast en åthutning att inte berömma förrän det var klart. Hur som helst - kändes ändå bra att kunna ställa upp för Anna, rasen och att Frodo fick godkänt och fintiteln!
Eva
22 Nov 2014 21:17
Ja fyy faan är det enda jag kan säga.....Är nu glad i efterhand att jag INTE var med- hade exploderat!!! Och jag SKÄMS att jag har rekomenderat er att åka....visste INTE att det där stoltskottet till domare skulle plilla på hundarna!!!
HOPPAS nu att Anna blir GK så vi har en riktigt bra exteriörbeskrivare!!!
Detta ska INTE få hända- denna domare lyckades "knäcka" 3 mentalt stabila hundar- "BRA JOBBAT" tack och lov kommer de att släppa detta- JUST för att de är mentalt stabila!!!
Är sååå glad att ingen av I eler J- valparna FICK vara med och bli så illa behandlade av Bo!!
Och jag skrattade MYCKET rått när Mona berättade att han missade att Frodo saknade en tand!!! HAHAHAHAHAHAHA - bra där!!!
ETT MEGA TACK till er 3 som ställde upp idag för ANNA*S skull - kommer aldrig mer be er om att ställa upp på något mer sådant här- jag LOVAR!!! "Bra jobbat SBK".........Katastrof!!
Jari
22 Nov 2014 21:59
En större idiot till "hundmänniska" har jag nog aldrig träffat. Men för Annas skull var det bara att bita ihop, men var nära att göra något man inte ska... Nu skriver jag istället ett brev till SBK. Det var i alla fall kul att träffas och jag håller alla tummar för att det går bra för Anna! Och grattis Frodo! KORAD :))
Lill + Fayanne + Edit
23 Nov 2014 09:58
Usch! Jag är glad att min fröken F inte var med på denna behandlingen. Tycker att ni alla som var med ska skriva var sitt brev in till SBK om händelsen så de faktiskt tar den här händelsen på allvar. Tyvärr har jag mindre goda erfarenheter av SBK's kansli.
Men ett stort grattis till titeln KORAD.
Och att ni stod ut!
Kram till alla!
Lena o Eda
23 Nov 2014 22:05
Fy vad hemskt! Blir riktigt ledsen att läsa detta!
Karin, Athena och Hejja
24 Nov 2014 18:50
Fy faan säger jag som försöker undvika att svära. Detta ska bara inte få inträffa!!!! Jättebra att ni skriver in till SBK och berättar hur ni och era hundar upplevt detta. Håller alla tummar jag kan för att Anna ska bli godkänd och att vi därmed får en "riktig" hundmänniska att utföra exteriörbeskrivning. Grattis till Frodos nya titel KORAD :-)
Kommentera